Nu i och med boksläppet så har jag varit med en del i media och jag får många bra frågor. Bland annat vad det är jag ska göra när vi nått målet. Vet jag ens det själv?
Bakgrund
När vi började spara till vår pengamaskin och satsade mot ekonomiskt oberoende så var målet i princip bara ”att sluta jobba”. Där och då kändes det som ett bra mål. Idag när jag tittar tillbaka och har blivit lite klokare längs resan så tycker jag inte att det är ett bra mål.
I min bok skriver jag lite om det här med att sätta mål. Det är typiskt dåligt att sätta upp mål som innehåller ordet ”inte”. Den verkliga frågan är vad vill du istället? Att sätta upp mål där du har med saker du gillar eller vill göra är tusen gånger bättre och stimulerande att ha som mål.
Men som sagt så var vårt ursprungliga mål att sluta jobba. Egentligen kanske det inte har spelat någon roll eftersom vi fortfarande inte nått slutmålet och min syn på det hela har ändrat längs vägen. Trots allt har vi lyckats spara ca 50% av våra löner i ungefär 8 år nu. Så länge har jag aldrig tidigare jobbat mot ett och samma mål. Samtidigt så känns det inte som att vi behöver offra något. Vi har vår livsstil som vi är nöjda med och pengarna som ”blir över” sparar vi till vår pengamaskin.
Frågor från media
Många som intervjuar mig brukar ställa frågan ”vad ska du göra när du nått målet”. Som jag anspelade på i tidigare stycke så var det första målet att ”sluta jobba”. Det har jag under en längre period nu förstått att det inte är målet.
Svaret jag brukar ge är att få mer balans i vardagen. Jag vill kunna fördela om mina vakna timmar varje dag så att färre läggs på jobb och fler läggs på mina intressen och aktiviteter som jag gillar. Jag brukar ge exempel att jag kanske vill träna mer, umgås mer med vänner och familj, fokusera mer på min blogg, utveckla min coachningsverksamhet etc. Det är ganska ytligt och generellt men samtidigt är det svårt att ge mer detalj och känsla eftersom jag kanske inte riktigt vet själv vad det är jag vill göra?
När jag nu går mina lunchpromenader här hemma (jobbar hemifrån pga covid och brukar ta en kort promenad på lunchen) så snurrar tankarna i huvudet. ”Eric, vad är det egentligen du ska göra när du nått målet?”. Allt det som jag svarar i media är ganska diffust och inte speciellt konkret. Anledningen är ganska säkert att jag inte själv riktigt vet hur min vardag skulle se ut när vi nått målet. Är mitt mål att jobba halvtid kan jag börja på en gång, vår pengamaskin är tillräckligt stor för att klara av en nedtrappning till att jobba halvtid. Så varför tar jag inte steget och gör en förändring? Jag vet inte.
När jag pratar med fru oberoende så är hon mer inne på att ha alternativet att inte behöva jobba alls. Då har vi större valmöjligheter oavsett vad vi fyller våra dagar med. Om vi så bara njuter av livet eller om vi jobbar med verksamheter. Att ha en pengamaskin som vi vet täcker alla våra utgifter är såklart en större trygghet och frihet jämfört med att behöva jobba halvtid.
Min utmaning
Min utmaning i det här är att jag inte riktigt kan se hur min vardag skulle se ut som ekonomiskt oberoende. Eftersom jag under tjänstledigheten fick blandade känslor kring att vara helt bortkopplad från ett jobb så vet jag inte om det är rätt lösning för mig. Därav mitt velande.
Ibland brukar det hjälpa att skriva om saker som man inte riktigt har koll på. Det kan hjälpa med listor. Så vad är det jag vill ha i mitt liv när jag är ekonomiskt oberoende? Jag vill ha:
- Tid att träna och ta hand om min kropp
- Tid att jobba med mina egna verksamheter. Bloggen, coachning och eventuellt utveckla med mer utbildningsmaterial och presentationer
- Tid att fokusera på fler intressen som fotografering, bakning, fågelskådning
- Mer tid att spendera i naturen och i vår sommarstuga
- En känsla att jag bidrar och gör något värdefullt om dagarna
- Mer tid att umgås med familj och vänner
- Energi och ork att göra roliga saker
- Ett liv fyllt med skratt och roliga aktiviteter
Om jag tittar på ovan lista så är det mycket som faller bort i mitt liv som jag har idag, mycket pga tidsbrist och brist på ork och lust. Jobbet tar mycket tid och energi från mig samtidigt som det gör att jag känner mig behövd och att jag bidrar. Så kan man få balans i det hela?
Den enda egentliga risken som finns med att bli ekonomiskt oberoende (som jag ser det) är att jag inte uppfyller på punkt 5. Det ligger då helt på mig själv att skapa situationer och uppdrag som gör att jag känner att jag bidrar och gör något värdefullt. Visst kan det vara så att jag får till det. Min coachningsverksamhet ger mig mycket positiv energi och en känsla av att jag hjälper andra människor. Kan jag ha några sådana samtal i veckan så kan det nog räcka för att uppfylla punkt 5 till exempel. Samtidigt kommer jag tjäna lite pengar på det.
Möjligheterna
Det är uppenbart när man tittar på listan ovan att möjligheterna är stora med att bli ekonomiskt oberoende. I mångt och mycket handlar det om tiden. Det handlar om att skapa sig tid att göra det jag vill. Allt ligger då i mina egna händer att skapa det liv jag vill ha. Samtidigt som det kan vara ett skrämmande ansvar så är det precis det jag vill och har velat sedan 2013.
Det går också att tänka att inget är statiskt. Sker det ändringar i mitt liv eller min syn på min tillvaro så kan jag ändra på det då. Det går inte att förutse och planera allt som kommer i framtiden. Det har jag aldrig kunnat och kommer aldrig kunna heller. Livet måste levas och genom att leva kommer erfarenheter och insikter som gör att jag kan fortsätta utvecklas och anpassa mina förutsättningar för att göra det mesta av tiden.
Planen framåt
Så länge jag inte ändrar på min nuvarande situation så kommer jag fortsätta jobba 100% och spara varje månad till pengamaskinen. Men ju närmare vi kommer slutmålet ju mer måste jag ta tag i och strukturera mina tankar. En ungefärlig plan för hur ett liv utan ”jobb” skulle se ut har jag.
Men samtidigt är det ändå lite diffust tycker jag. Kanske är det för att det är något nytt, det är en situation som jag aldrig haft eller upplevt. Så är det med allt nytt i livet, det känns lite spänt och nervöst. Men med nya saker uppstår nya möjligheter och möjligheterna med ekonomiskt oberoende är nästan oändliga. Så behöver jag oroa mig? Nej klart jag inte ska, jag ska inte oroa mig över något som inte har hänt än eller något som jag ändå inte kan påverka här och nu. Det viktiga är att jag har en plan inför en eventuell exit från arbetsmarknaden vad jag vill göra så att det inte blir ett antiklimax.
Planer och idéer på vad jag kan göra har jag så det är antagligen inga problem. Det kanske bara är min filosofiska hjärna som sätter lite krokben för mig själv när jag har för mycket egentid under hemma-arbetet, vad vet jag.
En sak är säker. Ju längre tiden går ju närmare friheten kommer vi. Det jag kan göra här och nu är att försöka göra det bästa av min nuvarande situation. Vi har det helt okej och kanske till och med lite bättre än så. Men att gå från helt ok till fantastiskt när vi styr över vår egen tid, det ser jag verkligen fram emot!
Vad har jag för tanke med min penningamaskin?
En tanke har varit att skapa en form av oberoende gentemot arbetsgivare, arbetsförmedling & försäkringskassa.
Och att få använda min tid till något jag kan finna ett nöje, tillfredställelse och mening med. Än hur meningslöst och ointressant de göromålen kan te sig i andras ögon.
För livet är en väntan på att liemannen kommer för att hämta sin skörd. Och lite roligt och med mening kan tillvaron fyllas med innan vi har nått fram till döden.
Dessutom avskyr jag att väckas på morgonen av någon otrevlig signal. Vill vakna när det är färdig sovit.
Robert B.
Hej Robert.
Jag tror du rör på en öm punkt för mig. “Än hur meningslöst och ointressant de göromålen kan te sig i andras ögon”. Jag har en väldigt prestationsångest och det är något jag måste jobba med. Ofta känner jag mig inte “duktig/bra” om jag inte har gjort något “vettigt” en dag. Men vad är det jag egentligen ska bevisa för någon annan, inget! Det är bättre att göra som du säger, fylla dagen med nöjen som inte måste innebära att jag presterar… Tack för kommentaren 🙂
!nLev här och nu!!
Innan jag fick barn:
-Jobbade 100%
-Kände att jag inte hade tid för vänner
-hade aldrig tid för träning
-Stessad, o h njöt aldrig av livet
Efter jag fick 2 barn
-Tränar 5 dagar/vecka
– Jobbar med mina egna verksamheter: säljer saker på Facebook och är administrationer för många köp/sälj grupper
-Har mer tid att fokusera på fler intressen som tex vandring, bakning,
– Mer tid att spendera i naturen med barnen varje söndag
– En känsla att jag bidrar och gör något värdefullt om dagarna
– Mer tid att umgås med familj och vänner
– Energi och ork att göra roliga saker
– Ett liv fyllt med skratt och roliga aktiviteter ( Bla startat ett instagrmakonto som blivit populär)
-Aktiv i många föreningar osv
Hur hinner jag med detta? Vad är det som hindrar dig att börja smått med dina punkter/mål? GÖR DET BARA! Du är inte lovad morgondagen!
Tack Moa! Vad inspirerande! 😀
Det låter som du har ett harmoniskt och härligt liv fyllt med mening och lycka.
Jo det är så sant som du säger att jag kan ta små steg i rätt riktning varje dag. Det går att börja så smått (vilket jag gör inom vissa områden) för att på så vis bygga det liv som jag vill ha.
Tack för sparken i rumpan! 😉
Fascinerande, jag har totalt motsatta upplevelsen efter att ha fått barn, det finns inte tid till någonting alls, inte fram till att barnen är så stora att de klarar sig i princip själva. Att lämna frun med ett eller två små skrikande gnälliga småbarn medan jag åker iväg och tränar eller är på föreningsträffar eller sitter och pillar med instagram är inte att tänka på. Bakning med en treåring slutade i katastrof och jag var helt sönderstressad.
Jag antar att du sade upp dig från ditt jobb och att ni klarar en på en inkomst? Jag har en bekant som har två barn coh som är betydligt mer stresstålig än vad jag är, och han får inte heller tid över att göra något sammanhängande, det kanske blir en kvart här och där mellan “pappa!”, “pappa!”, knappast läge att göra något vettigt. Jag har helt gett upp diverse projekt om man inte kan få avlastning av barnens farmor eller liknande en hel dag så att man kan sitta i fred och koncentrera sig.
En “nackdel” med att vara ledig och ha barn är att de inte har rätt till barnomsorg. Om jag hade blivit FIRE medans vårat barn gick på förskola hade jag inte blivit mer fri än om jag hade jobbat. Då hade jag haft en brångstyrig 1-5åring hemma hos mig hela dagen, kanske hade man kunnat lämna på öppen förskola 15 timmar i veckan, men den “lediga” tiden hade antagligen gått åt till diverse hushålls-sysslor som den andra vuxna i familjen som drar in stålarna förväntar sig att jag som går hemma tar hand om.
Utveckla gärna hur det rent praktiskt ska gå till´(utan att blanda in au-pairs eller annat)
Inte för att chocka dig ännu mer, men jag jobbar 70% samt studerar 50% sedan några år tillbaka. Jag är sysselsatt till 130% sedan 2017. Min man jobbar heltid.
Jag och min man har varken nanny eller släkt i närheten som kan avlasta oss. Min man jobbar dessutom heltid.
Hur hittar jag tid för alla aktiviteter? Jag väljer göra det enkelt för mig när det gäller matlagning som tex:
Köper färdiga matkasse med recept varje vecka
Har slutat tokstäda efter barnen, ibland beställer vi städhjälp.
Istället för att ta barnen till lekplats så gör vi aktivitet tillsammans. Startade mitt projekt/hobby tillsammans med barnen.
Jag har slutat titta på tv eller mobilen. Mobilfritt hus 😀.
Använder tider då barnen sover till att förbereda morgondagen. Fixar allt så det blir mindre stressigt på morgonen vid lämning.
Efter att jag fick barn lärde jag mig att vara effektiv men mest av allt att prioritera.
Men det kan ju vara så att jag är superförälder 😂
Hej! Har precis hittat till din blogg (via intervju i DN) och blivit peppad att ta tag i mitt sparande! Tycker egentligen att ekonomi är tråkigt och svårt, men inser nu när jag fyllt 40 att jag vill kunna bestämma mer över hur mitt arbetsliv ska se ut i framtiden.
Ser fram emot att surfa runt på din blogg och lära mig mer!
Ville bara tipsa om ett avsnitt från radioprogrammet “Kropp och själ”i P1 som handlade om att vara nöjd. Kom att tänka på det när du skrev om vad du vill göra när du nått ditt mål och att du vill känna dig behövd. Tyckte de hade en del kloka tankar om lycka och att nå sina mål.
Hej Maria! Kul att du hittat hit 🙂
Tack så mycket för tipset, jag ska definitivt lyssna. Tycker ämnet att vara nöjd/glad/lycklig är oerhört intressant!
Hej!
Jag har lite svårt att se denna “pengamaskin” som något annat än ett sätt att hoppa av att bidra till samhället, men att samtidigt få dess fördelar. Det blir lite skatt betalad om alla lever på tillgångar. En möjlig väg, men det betyder att vi andra får betala för sjukvård, etc. Det jag menar är kanske att, ja, det är smart, men det skalar inte riktigt.
Med detta inte sagt att det inte låter lockande.
Detta sagt vid en snabb genomläsning, kanske har jag fel. Vad är dina tankar om detta?
Mvh,
Pelle
Hej Per,
Nej du har helt rätt i att det inte skulle fungera om alla gjorde så, men det kommer heller inte hända. Det finns en mix i befolkningen och alla kommer aldrig att bidra på samma sätt. Det finns heller inte, vad jag vet, någon lag eller krav på att man måste jobba så det är tekniskt sett OK. Men visst det finns en moralisk aspekt att man ska bidra till samhället om man kan?
Det finns mycket att säga om frågan/påståendet om att man “hoppar av samhället”.
1. Vi hoppar inte av, vi skapar bara frihet att göra vad vi vill. Det kan fortfarande innebära att vi jobbar mindre, jobbar i egna företag, bidrar i föreningar eller på andra sätt till samhället.
2. Om vi jobbar mindre kommer vi kunna ta bättre hand om både vår fysiska och psykiska hälsa och eventuellt inte belasta våra välfärdssystem lika mycket som andra.
3. Även om inkomstskatt är den skatt som är en stor del av våra totala skatter kommer vi fortfarande att betala moms, fastighetsskatt, kapitalskatt och bidra på det viset.
Det var några tankar 🙂