Fru Oberoendes syn på ekonomiskt oberoende, Del 2/3

I det här inlägget tänkte jag berätta om min syn på vår plan mot ekonomisk oberoende och hur vår levnadsstandard ser ut. När jag pratar om vår resa så ställs ofta samma frågor.  De vanligaste frågeställningarna på är: vad innebär ekonomiskt oberoende, varför vill ni detta, och hur ska ni gå tillväga? Jag ska ge ger mina svar på frågorna och min syn på det hela.

Att prata om privatekonomi

Jag pratar inte så ofta om vårt mål offentligt eller ens med mina vänner. Det beror nog främst på tabun om att prata om sin ekonomi. Privatekonomi och politik verkar vara skamlig att diskutera, vilket jag tycker är tråkigt. Jag pratar väldigt gärna om privatekonomi med de som visar att det är nyfikna. Det är spännande att höra hur andra tänker kring sin ekonomi och sitt sparande. Man kan få lära sig fler vinklar av ekonomi från de som har andra livssituationer eller andra värderingar.

Det är väldigt märkligt att man inte får lära sig mer om privatekonomi i grundskolan, man ska helt enkelt växa upp och förstå själv hur allt kring ekonomi fungerar. Under min skoltid så fick jag min ekonomi-utbildning genom ett kapitel i hemkunskapsboken och av tidningen Lyckoslanten. Skolan delade ut Lyckoslanten och den ska ha handlat om ekonomi riktat mot barn. Men i ärlighetens namn läste jag enbart serien Spara och Slösa, resten intresserade mig inte. Kanske om lärarna hade gjort en grej av tidningen och diskuterat kring dess innehåll hade fler läst den och lärt sig av det som stod i den.

Med denna knappa utbildning så ska man ha lärt sig att allt som behöves kring ekonomi som vuxen med förstånd att hålla i sin lön, hur det går att spendera smart, hur man kan tänka kring sparande, investerande och allt kring deklarationen. Visst är det fantastiskt! Kan det vara så att folk inte vill prata ekonomi för att de helt känner att de inte kan ”tillräckligt”, och inte vill visa det? Istället för att vara rädd att diskutera så borde fler prata mer om det tycker jag. Det skulle vara ett tillfälle att lära sig mer om privatekonomi med utgångspunkt från hur andra gör.

De vanligaste frågorna

Vad är ekonomiskt oberoende?

Trots tabun att prata om ekonomi så kan jag prata om det ibland med mina vänner eller familjen. Under de här diskussionerna så brukar det uppkomma liknande frågor. Den första frågan är vad ekonomist oberoende är.

Jag brukar förklara det som att jag får en inkomst varje månad utan att ha ett ”vanligt jobb”. Inkomsten kommer passivt in på mitt konto vilket innebär att den kommer dit utan att jag gör någon motprestation för att få den. Inkomsten storlek täcker alla mina utgifter och gärna lite till, som en buffert. Det är en fast summa pengar varje månad, vilket innebär att mina utgifter också måste vara ungefär samma varje månad. Det är alltså inte en oändlig mängd med pengar som man har tillgång till. På så sätt kan jag leva mitt vanliga liv utan att tänka på att jag behöver få in en lön från ett jobb, jag är ekonomiskt oberoende.

Inkomsten kommer ifrån vad vi kallar vår pengamaskin. Jag behöver inte jobba vare månad för att få min ”lön” men jag måste lägga tid på att bygga upp min pengamaskin tills den producerar så mycket lön som jag vill. Jag bestämmer själv hur stor lönen ska vara när jag skapar min pengamaskin. Först räknar jag ut en genomsnittlig utgiftsnivå jag vill ha varje månad. Då vet jag hur mycket lön jag minst måste få från maskinen. Utifrån det så sätter jag mina sparade pengar i arbete, och då genererar de mer pengar åt mig.

”Pengar är din bästa arbetstagare, de varken pausar, äter eller sover. De jobbar dygnet runt”.

Det är mängden pengar i pengamaskinen och avkastningens storlek som styr hur stor lön jag får ut. Genom att ställa in dessa ”spakar” på maskinen kan jag reglera vilken lön jag får ut.

Varför vill du bli ekonomiskt oberoende?

Jag vill helt enkelt inte vara bunden till ett vanligt jobb. Ända sedan jag var barn har jag varit säker på en sak: jag skulle ha ett jobb som var roligt, inte för att jag skulle tjäna bra med pengar. Antagligen har jag fått detta efter min mor (som jag skrev om i förra inlägget) som verkligen hade roligt i sitt jobb. Däremot så la hon mycket av sin vakna tid på jobbet. Innan jag började jobba så tänkte jag inget speciellt kring att lägga 8 timmar om dagen på jobbet + pendling, det är ju så alla gör. Efter att ha varit på arbetsmarknaden i några år nu har jag insett att jag inte har särskilt mycket energi kvar till min fria tid efter jobbet.

Det finns en regel som skämtsamt heter 40-40-40-regeln. Fråga dig själv om du vill implementera denna: Vill du jobba 40 timmar i veckan, i 40 år av ditt liv, för att sedan få ut 40 % av din lön som pensionär?

Det finns en sak som är säker: vi har alla bara en viss tid här på jorden, ingen lever för evigt. Det vi gör i ett vanligt 8-17 arbete är att sälja en stor del av vår tid för att få lön. Denna tid kan vi aldrig få tillbaka. Men vi säljer inte all vår tid! Nej vi har flera lediga timmar efter jobbet varje dag. För mig är det tyvärr så att efter att ha jobbat och pendlat under 9,5 timmar varje arbetsdag så orkar jag inte göra så mycket på min fritid som jag hade önskat. De saker som jag vill uppleva faller bort för att jag behöver genomföra mitt jobb. Och jobbet behöver jag för att få lön, så att vi kan äta mat och bo i vårt hus. Men om vi då får lön på annat sätt så kan vi frigöra tid.

Mer tid

Jag och Herr Oberoende får många kommentarer om vår plan att bli ekonomiskt oberoende när vi uppmärksammats i media, både positiva och negativa. Det kommer jag kommer skriva mer om i nästa inlägg (del 3) men jag vill lyfta en viss kommentar redan här och det är att vi borde byta jobb.

De som kommenterar anser att det är fel att eftersträva ett liv där man inte går till jobbet 40 timmar i veckan. ”Om du vill sluta jobba så har du inte hittat rätt jobb, byt jobb så ska du se att du vill fortsätta i 40 år till”. Jag vill nu förtydliga att jag trivs väldigt bra med mitt jobb. Det innefattar spännande arbetsuppgifter, trevliga kollegor och är en glad arbetsplats. I mitt jobb så bidrar jag till att återställa naturen från den negativa påverkan som människan har skapat. Jag jobbar inte för ett företag vars mål är att tjänar pengar utan jag bidrar till att rädda naturen, och det är jag stolt över.

Så för mig skulle det inte hjälpa att byta jobb, för det är inte själva jobbet som är problemet. Problemet är att mycket av min tid läggs på jobbet så jag har ingen energi kvar till min fritid. Och det är precis det jag vill åt. Jag vill ha mer av min tid till mitt förfogande. Ha mer tid till allt som jag älskar i livet. Jag vill ha möjligheten att gå precis den stig genom livet som jag vill. Jag vill ha tid att leva!

Hur sparar ni?

Börsen

För att bygga upp vår pengamaskin så sparar vi undan en del av våra löner. En del av sparandet lägger vi på börsen i aktier och fonder. Jag har förstått att en del personer är rädda för börsen. De tror att det är något stort och avancerat som kräver mycket kunskap av den som köper och säljer. De tror att det är säkrare att få hjälp att investera via bankerna. Jag anser att detta inte stämmer. Först vill jag poängtera att bankerna och deras rådgivare inte hjälper dig för att de är snälla, de vill tjäna pengar. De är säljare och inget annat. Sedan är börsen öppen för alla och enkel att använda. Man kan jämföra börsen med en antikhandel. Du kan gå dit och köpa möbler eller tavlor som du tror kommer öka i värde, precis som med aktier. Skulle du tycka att det var lika obehagligt?

Såklart är det bra att vara lite insatt innan man köper aktier och fonder. Lika mycket som om du skulle köpa en dyrare antik möbel för att du tror att den kan öka i värde. Men för den sakens skull behöver man inte vara någon expert. Läs på om de företag du skulle vilja investera i: vad de gör för något och om tror du att det är en bransch som har en framtid etc. Börja exempelvis med aktier i de stora företagen som funnits länge, de är stabilare än de mindre. När du väl har vant dig vid hur börsen ser ut och hur den fungerar så är det inte lika läskigt längre!

Alternativa investeringar

Tillbaka till vårt sparande. Vi investerar inte enbart på börsen utan även på andra håll med exempelvis olika former av crowdfunding som innebär att man lånar ut sina pengar och får ränta. Genom olika företag lånar vi ut till byggprojekt (Tessin), företag (TRINE) och privatpersoner (Savelend). Sedan investerar vi även i träd i Afrika (Better Globe), vilket vi brinner mycket för. Genom denna investering så hjälper vi fattiga afrikaner att få jobb, skola och vattenförsörjning i otroligt torra och fattiga områden. Detta samtidigt som vi även tjänar pengar, det är en win – win situation!

Genom att ha olika typer av sparande så sprider vi riskerna om något inte skulle gå som vi tänkt. Likadant om du investerar på börsen så ska du inte bara köpa en aktie/fond. Du köper flera olika för att sprida riskerna. Hur mycket du sparar undan varje månad är upp till dig själv. Desto mer som du sparar desto snabbare når du ditt mål.

Utgifter

Sparandet hänger mycket ihop med utgifter. Genom att minska dina utgifter kan du spara mer. Vi försöker hålla nere våra utgifter så mycket som möjligt utan att snåla. Här är det många som säger att de inte vill leva fattigt i nuet för att vara ”rika” senare i livet. Kopplat till det tror jag att jag och Herr Oberoende har en stor fördel av att vi började spara tidigt.

Herr Oberoende började jobba innan jag var klar med mina studier. Det innebar att vi levde på enbart hans lön, samtidigt som vi köpte ett hus. Vi gick alltså från att vara ”fattiga” studenter till att ha en inkomst OCH att äga ett hus. Det var ingen skillnad i mängden pengar som blev över varje månad jämfört med när vi var studenter, men vi ökade vår levnadsstandard markant. När jag var klar med studierna och fick min första lön kändes det jättekonstig rent ekonomiskt. Det fanns så mycket pengar på kontot! Vad skulle vi göra med allt?

I det här stadiet hade Herr Oberoende redan börja komma in i banorna att spara, så vi la helt enkelt undan överflödet. Jag tyckte att detta var bra, jag är ju en ”Spara” som person. Detta ledde till att vi fortsatte ha relativt låga utgifter när vi både hade inkomster. Vi var vana att leva med en relativt låg budget och ändrade inte på vårt levnadssätt vilket gjorde att utgifterna inte ökade särskilt mycket när vi hade mer pengar. Såklart började vi unna oss lite mer så som att äta ute ibland eller att köpa lite dyrare matråvaror, men vi behöll tankesättet om att det inte skulle kosta för mycket.

Nu måste jag poängtera att vi inte lever ett fattigt liv på något sätt idag. Vi köper det vi behöver och lite till. Men vi kom aldrig in i det stadiet som många nog gör när de börjar få in sin lön varje månad, man unnar sig mycket med sådant som man kanske inte alls behöver. Det kan vara att man köper mycket kläder eller prylar som man kanske inte använder ändå i slutändan. Genom att aldrig gå in i det stadiet där man nästan spenderar hela sin lön så har vi aldrig behövt ”minska” våra utgifter för att ha råd att spara. Har du ett ekonomiskt mål som du verkligen drömmer om, så är det inte ett problem att dra ner på utgifterna. I alla fall de utgifter som är kopplade till överflöd.

Sparande och livsstil

Det handlar inte om att man ska snåla i tillvaron. Man ska veta vart man lägger sina pengar och avgöra om det är rimligt och nödvändigt. Min erfarenhet är att du kan minska dina utgifter mycket genom att börja kartlägga dem. För en ”kassabok” för att se vad du verkligen lägger pengar på och hur mycket. Man tror sig veta ungefär men tro mig, det stämmer sällan. Efter att ha fört kassabok i flera år kan jag fortfarande vara väldigt säker på hur mycket pengar jag har spenderat på exempel nöjen de senaste månaderna, men ha helt fel när vi väl kollar i kassaboken! Genom att veta vart du lägger pengar kan du ta beslut om det är för mycket och se över hur du kan minska utgifterna. Jag har ett exempel från ett av mina första jobb. Där stötte jag på ett klassiskt exempel på att det är viktigt att ha koll på sina utgifter:

Under flera somrar jobbade jag extra som miljöinspektör på en kommun. Jag minns än i dag en diskussion som förfärade mig. Det var en vecka kvar tills det var löning och min kollega klagade på att han inte hade några pengar kvar på kontot. Jag frågade försiktigt om det hade hänt honom något som inneburit stora utgifter och han svarade ”nej, det är så här varje månad”. Jag visste ungefär vad han hade i lön och frågade hur han kunnat göra av med så mycket pengar (för en student är alla löner stora i början). Han skrattade och sa att han inte riktigt visste vad hans pengar gått till. Vi gjorde en snabb överslagsräkning och insåg att han gjorde av med över 5 000kr i månaden utan att veta vad de gick till. Detta gav mig en chock. Hur är det möjligt att ”tappa bort” så mycket pengar? Om han hade fört en kassabok så hade han vetat! Dessutom, om han inte vet vad pengarna har använt till så gjorde de nog ingen nytta. Tänk då om han hade sparat dem istället!

Genom att ha levt mer återhållsamt ekonomiskt än vad kanske Svensson gör så har vi en annan syn på konsumtion. Inför varje köp så frågar vi oss själva om det är något vi verkligen behöver eller verkligen vill ha. Om det är en sak/pryl så frågar jag alltid mig själv: tycker jag så mycket om den här att jag kan tänka mig att damma den varje vecka? Det fungerar väldigt bra för mig för jag hatar att damma!

Ibland (väldigt sällan) händer det att jag kommer förbi något som jag verkligen vill köpa, och finns det då en användning av saken så köper jag den. Så vi unnar oss fortfarande saker men genom att inte köpa allt som kanske kunde ha varit fint, utan bara det vi verkligen vill ha så ger det mer glädje. Både vid själva köpet men även i hemmet där vi bara har saker som verkligen gör oss glada.

Hållbarhet

Jag brukar ibland försöka lyfta ytterligare en aspekt och det är hållbarhet. Ju mer vi alla konsumerar ju mer påverkar vi vår jord negativt. Varje sak som du köper har genomgått en process där det har gått åt mycket energi och det skapats avfall. Jag tänker mycket på det här när jag handlar. Sysav har haft lite intressant information på sina sopbilar där det står tex att ett par jeans kräver 11 000 liter vatten att framställa. Nu efter den här torra sommaren med vattenbrist så förstår vi kanske extra mycket hur onödigt det är att ha 10 olika jeans istället för kanske 3.

Ett annat exempel är att varje bärbar dator producerar 1 200 kg avfall vid framställning. Det är över ett ton! Så behöver vi verkligen flera datorer i hushållet? Måste vi ha en laptop, en platta och en smartmobil när det går att använda en av dem för alla behov? Ytterligare ett exempel är när man är på en toalett som har pappershanddukar. Hur många pappersdukar använder du för att torka händerna? Varje pappersduk började som en del av ett träd om odlas fram. Sedan avverkas trädet, transporteras, förädlas till papper som bleks med kemikalier och transporteras ytterligare.

Alla färdiga produkter börjar sina liv i processer som man oftast inte tänker på. Exempelvis skogsbruk för papper eller gruvindustri för att ta fram metaller till all elektronik. Genom att ha detta i bakhuvudet när jag vill handla något nytt är det också lättare att tänka efter om jag behöver den så mycket att jag kan stå för den negativa påverkan den medfört.

Ett tips som jag vill dela med mig av är att istället för att unna dig nya kläder, prylar eller ”leksaker” så satsa på att lägga pengarna på upplevelser. Det ger mer glädje som varar en längre tid. Speciellt om du gör det tillsammans med någon du tycker om!

Hållbara investeringar

Då vi har börjat tänka mer på hållbarhet så har vi även börjat titta på möjligheten att investera hållbart. Vi har hittat några sätt som vi tycker är väldigt intressanta. Det första är trädplantering i Afrika genom Better Globe. Det andra är utvecklingsprojekt där man hjälper lokalbefolkningen, främst i Afrika, att investera i solenergi genom TRINE. Genom att investera i de här företagen så minskar vi det globala trycket på vår jord.

Tankar om resor

Ni som följt Herr Oberoendes inlägg om våra utgifter kanske har snappat upp att vi reser en del. Det har varit ett av våra sätt att unna oss upplevelser istället för saker. Vi älskar att upptäcka nya platser och att fotografera dem. Med insikten om hållbarhet vi har förstått att det inte är bra för vår miljö. Detta är något som tynger mig och har gett skuldkänslor. Jag har en tanke och dröm om att kunna gottgöra den påverkan som våra resor har haft. Jag vill räkna ut hur mycket alla vår resor har släppt ut i koldioxid och sedan kunna kompensera för det.

Vi har börjat leta lite om det finns någon möjlighet till detta och har hittat lite olika alternativ, men vi har inte granskat dem närmare än. Något som låter spännande är företag som man skänker pengar till där pengarna går till olika projekt med åtgärder som bidrar till minskade utsläpp i fattiga länder. Det kan exempelvis vara att det byggs en damm för vattenkraft som ersätter ett kolkraftverk.

Genom att minska andras utsläpp så kompenseras mina tidigare utsläpp. Vissa företag räknar ut hur mycket koldioxid som jag har minskat i atmosfären med mina bidrag, och då kan jag jämföra det med mina utsläpp för våra resor. Det är viktigt att poängtera att en sådan här kompensation endast fungerar så länge du själv drar ner på dina utsläpp. Vi måste alla minska vår negativa påverkan på jorden. Jag och Herr Oberoende kommer resa mindre med flyg jämfört med vad vi har gjort tidigare.

En intressant notis som jag vill dela med mig om är att enligt Röda korsets tidning så står textilproduktionen i världen varje år för 1,2 miljarder ton koldioxidutsläpp. Det ska vara mer än vad all flygtrafik och vad all trafik till havs släpper ut tillsammans årligen. Jag hade ingen aning om detta. Det visar på hur svårt det är att göra aktiva val för att minska sin påverkan.

Sammanfattning

Vår största motivation att spara är vårt mål om ekonomiskt oberoende. Jag anser att det är viktigt att ha ett tydligt mål eftersom resan varar under en lång tid. Om målet inte är tydligt är det lätt att tappa fokus, och då riskerar du att aldrig nå målet.

Utöver att ha målet som ekonomiskt oberoende tror jag det är viktigt att tänka ett steg längre. Varför vill du bli oberoende? Kanske för att kunna sluta jobba 10 år tidigare än planerat och då kunna spendera mer tid med barnbarnen. Eller för att vara frisk nog att orka resa till de platser du alltid drömt om. Kanske vill du gå ner i deltid för att ha mer tid till dina fritidsintressen. Eller så vill du inte sluta jobba tidigare eller gå ner i deltid utan bara ha extra inkomster för att förgylla din vardag ännu mer, eller för att kunna bjuda hela din familj på en härlig semester tillsammans!

PS. Vill du läsa första delen i min tredelade serie kan du göra det här. Den tredje och sista delen kan du läsa här. DS.