Det finns vissa saker som företag gör per automatik som vi privatpersoner också skulle kunna göra för att nå bättre resultat. Jag har tidigare pratat om kick-off men tänkte idag prata om balansräkning.

Att använda företagstänk

Företag drivs för att göra vinst (i de flesta fall) och för att kunna göra det krävs det vissa strukturer och rutiner. Att ha koll på sina finanser är av yttersta vikt för att kunna ta beslut inom verksamheten. Kassabok är ett tydligt exempel på hur vi som privatpersoner kan göra lite mer som företag. Företag har stenkoll på inkomster och utgifter vilket hjälper dem att styra verksamheten. Att våga ta steget att bli VD över sin egen ekonomi och ha koll på inkomster, utgifter, tillgångar och skulder är essentiellt. Inte bara för att se hur läget ser ut, utan även för att kunna lägga bra planer för framtiden. En balansräkning ger en intressant bild över hur dina tillgångar och skulder (inkluderar även eget kapital) är fördelade på olika poster.

Balansräkning

En balansräkning är en ögonblicksbild över dina tillgångar och dina skulder. Bara för att förstå hur du kan använda din balansräkning tänkte jag visa hur vår situation ser ut.

Tillgångar

Från vår balansräkning ovan kan vi till exempel se att vi på tillgångs-sidan har två dominanta poster. Det är vår bostad och vårt aktieinnehav. Utöver det har vi två mindre poster: vår fastighetsinvestering (som är på G) samt våra ”alternativa investeringar” som innefattar Better Globe, TRINE, Tessin och Savelend. Utifrån den här bilden kan jag tycka att vi är ganska tungt viktade både i vår bostad samt aktieinnehav. Sker det stora rörelser på antingen börsen eller bostadsmarknaden kommer även våra tillgångar att påverkas ganska mycket, vilket jag ser som negativt. Dock gissar jag att ganska många har bostaden som täcker in kanske 80% eller mer. På det viset känns det bra att vi har lyckats balansera upp våra tillgångar med aktier, fonder och andra investeringar. Fortfarande skulle vi kunna försöka sträva mot att minska andelarna i bostad och aktier till förmån för andra tillgångsklasser, för att minska risken bland våra tillgångar. Det skulle kunna vara mer alternativa investeringar, fastigheter, skog, guld etc. En liten sidenote: även om bostaden är en tillgång beter den sig inte riktigt som en investering likt aktier och fonder t.ex. Bostaden beter sig mer som en skuld eftersom den oftast kostar dig pengar varje månad för att du ska kunna bo där, den ger dig ingen löpande avkastning. Jag kommer skriva mer om det i ett kommande inlägg.

Eget kapital och skulder

Eget kapital och skulder är kanske inte lika rolig att titta på men fortfarande intressant. Att ha en sund ”belåningsgrad” är viktigt såklart. Om räntorna skulle gå upp kraftigt och du har en stor andel lån kan det påverka din totala ekonomi kraftigt. Många pratar om att det är farligt att belåna huset etc. för att göra andra investeringar men om du tittar på ditt totala ”eget kapital och skulder” så får du en annan belåningsgrad jämfört med om du bara tittar på hur belånat ditt hus är. Jag har diskuterat den frågan i ett annat inlägg. Många företag belånar sina tillgångar för att få en hävstång på sina investeringar och intäkterna. De kan med hjälp av lån få bättre avkastning. Det kan vi göra med vår privatekonomi också! Nu har vi en belåningsgrad på 22% vilket jag tycker är väldigt sunt. För er som inte är bekanta med termen hävstång; säg att du investerar 100 000kr i aktier, och när du säljer har de ett värde på 150 000kr. Har du investerat med dina egna pengar så blir avkastningen 50% (50 000kr / 100 000kr). MEN om pengarna du investerat istället hade varit 50 000kr egna pengar och 50 000kr lånade pengar hade avkastningen blivit 100% på ditt insatta kapital (50 000kr / 50 000kr). Såklart får du betala ränta för de lånade pengarna men så länge avkastningen är högre än räntekostnaden kan du utnyttja belåning för att öka dina intäkter. OBS, tänk på att hävstången fungerar likadant i nedgångar, du förlorar mer om du är belånad. Därför är det viktigt att inte ha för hög belåningsgrad. Hur ser det ut för dig, finns det något du skulle vilja förbättra i din balansräkning?