Buffert låter kanske jättetråkigt men det kan vara din räddare i nöden. I bästa fall behöver du aldrig använda den, men du borde ändå ha en.

Buffert

Efter att ha bloggat i över tre år så har jag fortfarande inte skrivit om buffert. Inte ett separat inlägg i alla fall. Kanske beror det på att det tas för givet att vi ska ha en buffert eller för att buffert inte är så spännande. Men faktum är att buffert är det första steget in i sparande. I min mening så är det en buffert du ska spara till när du börjar spara. Bufferten kommer före sparandet till semestern, huset, TV:n och pengamaskinen.

Syftet med en buffert

En buffert har du för att du ska kunna hantera oförutsedda utgifter. Risken som finns om du inte har en buffert är att du behöver låna pengar, eller köpa på kredit när det kniper.

Tänk om tvättmaskinen går sönder, du kanske blir arbetslös under en period, bilen behöver en ordentlig lagning etc. I alla dessa lägen kommer det att kosta pengar som du inte hade planerat att göra av med. En buffert ska vara din krockkudde som gör att du kan säga "det är lugnt, jag kan ta pengar från bufferten för att betala bilreparationen" och kunna fortsätta leva som vanligt i vardagen.

De fyra sparstegen

När man pratar om sparande så tycker jag att det finns 4 olika steg hur du ska bygga upp ditt sparande.

Betala av dina skulder
Spara ihop en buffert
Starta målsparande (till hus, bröllop, semester, TV)
Spara till långsiktigt sparande, pengamaskinen

Risken om du inte har en buffert är att du rör dig neråt på spartrappan och sätter dig i skuld för att kunna laga tvättmaskinen t.ex. Av den anledningen är bufferten jätteviktig. Tyvärr finns det nog en del som hoppar över 2:an i trappan. De går direkt på långsiktigt sparande. Så när bilen går sönder så finns alternativet att ta en kredit/skuld för att laga bilen alternativt plocka pengar från pengamaskinen, vilket inte heller är ett bra alternativ. Försök därför alltid att spara till en buffert först när du börjar ditt sparande. Om du som läser det här inte har en buffert men du har en pengamaskin, fundera då hur du skulle lösa en situation där du får en oväntad utgift på 50 000 kr. Kanske vore det läge att spara ihop till en buffert för dig också?

Hur mycket ska man ha i buffert

Hur mycket pengar du ska ha i buffert är en svår fråga och högst personlig. Det beror på hur du bor. Bor du i villa där du har hand om yttre underhåll behöver du mer. Har du en (eller två) bil behöver du mer än om du inte äger någon bil. Har du barn behöver du för det. Är du inte med i a-kassan och facket behöver du även räkna in det om du skulle bli arbetslös. Det handlar egentligen om att utvärdera risken att det händer något oförutsett i ditt liv som kommer att kosta pengar.

Som exempel har jag och min fru tillsammans ca 70 000 kr i buffert. Vi äger en villa, en bil, inga barn, ingen båt, ingen sommarstuga, båda är med i a-kassa och facket. Ända sedan vi startade vår budget har vi i princip inte använt den. Den ligger på Avanza i en räntefond som vi kan sälja av och få ut pengarna på några dagar om vi behöver dem. Det har såklart hänt att vi haft en del oförutsedda utgifter, men i och med att vi har en så pass hög sparkvot har vi kunnat parera utgifterna i vår löpande månadsekonomi. Men om vi plötsligen behöver byta tak på villan eller får en vattenläcka eller liknande kan det vara bra att ha bufferten som säkerhet. Det är en trygghet att veta att vi kan använda den om det skulle hända något.

Hur ska man investera sin buffert?

Det klassiska tipset är att du ska ha din buffert på bankkonto/sparkonto. Anledningen är att pengarna ska vara lätta att komma åt och använda snabbt. Av den anledningen är det dumt att investera bufferten i aktier eftersom värdet kan variera mycket och din buffert på 50 000 kr kanske är värd 30 000 kr när du väl behöver den. Den risken är inte värd att ta när det gäller buffert. Du kan med fördel hitta något sparkonto med insättningsgaranti som kanske erbjuder lite ränta.

Vi har valt att sätta pengarna i en räntefond, Spiltan räntefond Sverige. Den har i snitt gått upp 3% de senaste 10 åren. Det är kanske inte riktigt lika säkert som ett sparkonto men samtidigt är rörelserna väldigt små i räntefonden. Det går att sälja och få ut pengarna på några dagar.

Jag har tidigare pratat om att det kan vara en idé att ha sin buffert hos P2P aktörer som har en andrahandsmarknad, t.ex. hos Lendify. Där kan du få stabil avkastning upp till 6% om året och när du är i behov av pengarna kan du sälja din portfölj till andra investerare. Det är inte riktigt lika flexibelt som sparkonto men du får bättre avkastning på dina pengar. Där får man göra avvägningen själv vad som passar dig bäst.

Förbud mot sparkonton utan insättningsgaranti

Det har funnits (och finns fortfarande) risker med att sätta in pengar på sparkonton. Det förekommer aktörer som erbjuder hög ränta på sina sparkonton men oftast finns det ingen insättningsgaranti. Det innebär att du kan riskera att förlora alla dina pengar om företaget som hanterar sparkontot går i konkurs. Det här har hänt i Sverige och det har drabbat många som förlorat sina pengar utan att de kanske förstått att det fanns en sådan risk.

Av den anledningen har Per Bolund precis annonserat att det från och med årsskiftet 2020/2021 kommer förbjudas sparkonton som inte har insättningsgaranti. Riktigt bra konsumentskydd kan jag tycka då sparkonto är något som borde vara tryggt för oss sparare.

Så nu kommer man inte längre behöva säga att man ska bara välja sparkonton med insättningsgaranti för det kommer bara att finnas sådana alternativ efter årsskiftet.

Fakta om insättningsgarantin

Insättningsgarantin innebär att om banken/sparinstitutet som du har pengar hos skulle gå i konkurs är du garanterad att få tillbaka dina pengar upp till 950 000 kronor. Riksgälden betalar ut ersättningen inom tjugo arbetsdagar från den dag då insättningsgarantin trätt in.