Tack vare min läsare Per så har jag fått anledning att uppdatera både min inställning och inlägg om löneväxling. Det kommer nog aldrig vara så att jag har helt rätt i allt jag skriver. Jag baserar det jag skriver på den kunskap jag har här och nu och den research jag gör inför varje inlägg. Den kanske inte alltid är 100% rätt. Så var fallet med mitt inlägg om löneväxling. Stort tack till Per som kommenterade och uppmärksammade ett par saker som jag helt missat när jag gjorde min research om löneväxling. Jag har själv aldrig gjort någon löneväxling så kan också vara därför det är extra svårt att sätta sig in på ämnet. Det här visar också på styrkan av att prata om ekonomi och dela med sig. Hade det inte varit för Pers kommentarer så hade jag fortfarande haft inställningen att löneväxling inte var bra för mig, men nu har jag ändrat inställning. Om vi pratar mer om ekonomi och delar med oss av våra erfarenheter kan vi hjälpa varandra att göra klokare val när det kommer till dessa frågor. Det visar dock också på att det är oerhört svårt att hitta och få rätt information om detta ämne. Trots att jag gjorde en ordentlig undersökning så har jag missat kritiska parametrar.

Pers iakttagelser

Det första Per uppmärksammade var att vid löneväxling inom ITP så går det att välja att sätta in hela den löneväxlade summan till sin fondförsäkring. Alltså, du är inte tvungen att sätta 50% i traditionell förvaltning och 50% i fondförvaltning som är så den normala tjänstepensionsinsättningen fördelas. Detta gör situationen mycket mer gynnsam. Jag hittade också denna information hos PTK, mitt på sida 5. Baserat på information från en annan läsare så sätts automatiskt hela det löneväxlade beloppet av i den delen av ITP1 som du kan placera själv i fond-försäkring till exempel. Det andra Per uppmärksammade jag inte visste om var att det går att byta fond hos bolaget som sköter din fondförsäkring. Trots att jag ändå känner mig relativt kunnig inom privatekonomi och sparade så kände jag inte till detta. Om inte jag vet det, hur många andra är det då som inte heller vet och gör något aktivt val?

Mina reflektioner

Loggar man in på Collectums hemsida där jag kan se mitt tjänstepensionskapital står det inte nämnt speciellt tydligt att det går att byta fond. Det visas en graf från varje fondförvaltningsinstitut för den ”entrélösning” som man hamnar i automatiskt. Det finns inte tydlig instruktion om hur man kan byta fond. Jag ringde Collectum och frågade hur man gör och tydligen måste man själv kontakta fondförvaltaren och be dem om hjälp för att byta fond. Faktumet att det går att välja fond själv gör hela löneväxlings-situationen mer gynnsam. Eftersom du själv kan välja fond som du vill att pengarna ska placeras i istället för entrélösningen så kan du antagligen nå avkastning som åtminstone följer index. Jag hade SEB tidigare som fondförvaltare men nu när jag förstått att man kan välja fonder fritt har jag begärt att få flytta mitt kapital till SPP och sedan kommer jag högst sannolikt be dem att sätta mina pengar i deras egen globalfond som jag tycker är bra. Summa summarum är jag oerhört tacksam för Pers kommentarer och jag har lärt mig något mycket värdefullt och det kommer ge mig meravkastning på min tjänstepension, tack Per! Den andra slutsatsen är att det är oerhört svårt att som individ skaffa sig rätt information i djungeln av dokument, villkor etc. för att en eventuell löneväxling ska falla bra ut. Baserat på den nya informationen har jag uppdaterat mitt tidigare inlägg nedan med nya grafer och slutsatser! 😊

Uppdaterat inlägg – löneväxla eller inte?

Jag börjar bli så trött på allt och alla som överallt förespråkar att löneväxla. Jag har inte riktigt sett fördelarna med det hittills baserat på ren magkänsla. I det här inlägget tänkte jag räkna på det om det verkligen lönar sig att löneväxla. Till en början kanske vi lite kort ska gå igenom vad löneväxling är. Nedan har jag tagit text som finns på Skandias hemsida som ganska enkelt beskriver löneväxling.

Alltså; genom att avstå en del av din bruttolön, säg 1000kr, kan din arbetsgivare sätta in 1070kr till ditt pensionssparande istället tack vare annan beskattning på pensionsavsättningar jämfört med lön. Extra intressant tycker jag att sista meningen är ”växlingen blir då ännu mer fördelaktig”. Har de ens bevisat att den var fördelaktig från första början? Jag vill inte alls hänga ut Skandia här utan det är en gängse uppfattning bland alla banker att löneväxling är bra. Låt oss undersöka!

Min tjänstepension

Jag är själv en ”tjänsteman” och ingår i ITP1 och min tjänstepension administreras av Collectum. Beroende på hur ditt tjänstepensionsavtal ser ut så har du olika förutsättningar för hur du kan placera dina pengar men jag utgår från ITP eftersom jag har det själv.

Jämförelse

Hur ska jag jämföra de två alternativen att behålla sin lön vs att löneväxla? Efter det jag lärt mig senaste veckan tack vare min läsare Per så går det att begära att 100% av det löneväxlade kapitalet sätts in i din fondförsäkring. Normalt fördelas dina insättningar i ITP1 50% till traditionell förvaltning och 50% i fondförvaltning. Men som sagt är det inte ett krav för de löneväxlade beloppet. Ytterligare en lärdom är att det inom fondförsäkringen går att välja fond själv. Därför kommer jag utgå från att det går att investera i en fond som följer index med en avgift på 0,2%. Alternativet till att löneväxla och avsätta mer pengar i ovan nämnda fondförsäkring är att betala vanlig inkomstskatt på lönen och investera pengarna själv. Jag tog fram nedan bild från Avanza för börsutvecklingen under en 5-års period (201201–201612). Börsen är upp ca 110% vilket är ca 16% per år under givet tidsintervall.

Okej nu till den verkliga jämförelsen. Jag använder avanzas sparkalkylator. Vi tittar på en tusenlapp i bruttolön som bas. Om du löneväxlar kan din arbetsgivare avsätta 1070kr till din tjänstepension. Tar du tusenlappen som lön istället betalar du 50% inkomstskatt och kommer ha 500kr att investera på börsen. Baserat på en sparhorisont på 30år får vi nedan utfall.

Investera själv

Här har vi 500kr i månadssparande. Jag baserar den egna investeringen på att du följer börsens utveckling och att pengarna är investerade på ett Investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring. 15% avkastning är baserat på 16% årlig avkastning och jag drar av 1% för årlig beskattning på ISK/KF.

Löneväxling

Här avsätter din arbetsgivare 1070kr i månaden. Jag använder avkastningen 15,8% vilket motsvarar 16% årlig avkastning minus avgiften för fonden. Sedan beskattas pengarna med 30% när du plockar ut dem och kvar har du ca 5 MSEK.

Jämförelsen visar alltså att om du inte löneväxlar 1000 kr utan investerar din beskattade inkomst själv får du 2,8 miljoner. Hade du istället löneväxlat hade du fått 5 miljoner.

Risker med att löneväxla

Uppenbart enligt ovan beräkning är att du får betydligt mer pengar i handen om du löneväxlar jämfört med att inte göra det. En nackdel med att löneväxla kan vara att du inte får börja ta ut pengarna innan du är 55 eller 65år, om det är nu är så stort belopp som 7 MSEK eller mer så kommer du också behöva ta ut pengarna under en lång tidsperiod för att inte riskera att betala statlig skatt. Vi vet heller inte vad skattesatsen kommer vara för att ta ut din pension när du är 55/65år vilket är en osäkerhetsfaktor. Avgifterna på de inneboende innehaven i tjänstepensionen kan också ändras. Om du mot förmodan skulle gå bort under perioden innan du börjar plocka ut dina pengar så ingår inte pengarna i din tjänstepension i arvet till dina efterlevande om du inte har ett efterlevandeskydd. Har du ett efterlevandeskydd kostar det på den årliga avkastningen.

Slutsats

Att banker marknadsför löneväxling som något bra är kanske inte så konstigt då det är en affärsmöjlighet för dem. De personer som väljer att löneväxla hos dem kommer investera mer pengar och betala mer avgifter till banken. Det är ju egentligen marknadsföring precis som vilken annan reklam som helst. Därför måste vi kritiskt granska om det verkligen är så bra som de säger. I en ITP lösning så har jag visat att det kan vara högst fördelaktigt att löneväxla. Det kräver dock att du som individ är ganska insatt och vet vad som händer. Du måste t.ex. välja en annan fond än entrélösningen hos din förvaltare för att skapa goda förutsättningar för god avkastning, i alla fall baserat på siffrorna för de senaste 5 åren ovan. Det finns möjlighet att ha din tjänstepension hos Avanza eller Nordnet, men det beror på din arbetsgivare. Här finns möjlighet till ännu bättre avkastning jämfört med Collectums avtal eftersom du har möjlighet att investera pengarna i kostnadsfria fondlösningar. Det ska sägas att min undersökning ”bara” är baserad på de senaste 5 årens utveckling och att börsen haft en stark utveckling. Det behöver inte se likadant ut för andra tidsperioder. Dock tycker jag att beräkningen ger en ganska tydlig indikation på hur man kan förhålla sig till att löneväxla. Om du erbjuds löneväxling eller själv föreslår det för din arbetsgivare, se till att vara ordentligt påläst. Som sagt går det bra att ringa Collectum och prata med dem, eller din motsvarande aktör som förvaltar dina tjänstepensionspengar. Lycka till!