Idag vill nog många av oss att vårt sparande ska vara hållbart. Dock är det en djungel med olika certifieringar, namn och förkortningar som gör att det som småsparare är svårt att veta hur du ska gå tillväga. Jag reder ut begreppen och tar ett helhetsgrepp kring hållbart sparande.

Bakgrund

Hållbart sparande kan ha många olika betydelser. Det handlar inte bara om koldioxidutsläpp i många fall. Det kan också handla om bra arbetsvillkor för de anställda, jämställdhet, användning av vatten, hur företagen hanterar farligt avfall etc.

Eftersom jag i den här artikeln främst är intresserad hur vårt sparande och investeringar påverkar klimatet så kommer jag först och främst titta på bakgrunden kring just koldioxidutsläpp.

Enligt nedan bild från WWF så menar de att av alla växthusgaser så kommer ca 75% från fossila bränslen som används i olika sektorer så som el/värme, industri, transporter etc. Resterande 25% kommer från jord- och skogsbruk.

För att underlätta och göra det enklare att förstå för oss som privatpersoner var våra utsläpp kommer ifrån har WWF skapat terminologin ”de fem B:na”. De fem B:na är de fem områden som släpper ut mest växthusgaser kopplat till våra liv. De är Biffen, Bilen, Bostaden, Butiken och Börsen. Nedan är en bild som illustrerar de fem områdena.

Nedan följer en kort förklaring av varje B och vad vi kan göra för att minska våra utsläpp.

Bilen illustrerar våra transporter. Både med bil men också med flyg. För att minska den här kategorin måste vi resa mer klimatsmart. Ställ bilen oftare och ta cykeln, bussen eller tåget. Sluta eller minska resor med flyg.
Biffen handlar såklart om vår mat. För att minska vår påverkan kan vi äta mindre kött, speciellt nötkött. Öka mängden gröna proteiner och inte slänga mat. Sluta överät och minska konsumtionen av tomma kalorier som varken är bra för dig eller klimatet.
Bostaden är just vad det låter som. Till boendet handlar det mesta om värme- och elanvändning. Du kan sänka inomhustemperaturen, isolera, vara sparsam med varmvatten, använda LED-lampor etc.
Butiken handlar om vår ”shopping”. Alltså vår konsumtion av prylar som kläder, skor, möbler och elektronik. Oftast används mycket energi och vatten vid framställning av det vi köper. Även miljöfarliga ämnen och annan negativ påverkan förekommer för vissa framställningsprocesser. Tips här är att konsumera mindre, laga saker istället för att slänga, handla begagnat etc.
Till sist kommer börsen, alltså våra sparpengar. Både de vi sparar privat men också våra pensionspengar som är investerade på börsen. Enligt WWF är hundratals miljarder av våra pensionspengar investerade i företag som jobbar med kol, olja eller gas. Här behöver vi känna till vilka företag/fonder som investerar i hållbara och klimatsmarta företag och undvika att gynna de som inte jobbar mot en omställning till en hållbar värld.

Lite mer om sparpengarna

Mycket av våra pengar investeras i bolag som har direkt negativ påverkan på vår jord. En del är våra pensionspengar som vi inte har så stor makt att påverka direkt. Den andra delen är ditt privata sparande. Investerar du i en indexfond till exempel kommer du att investera i alla bolag i detta index. Risken är stor att det då finns bolag som inte jobbar mot en hållbar värld. Vissa av företaget kanske rent av jobbar med kol, olja eller gas. Alla fossila bränslen som vi egentligen vill minska på för en mer hållbar värld. Det optimala vore om de pengar som är investerade i fossiltunga bolag flyttades ut och investerades i förnybar energi eller annan omställningsteknologi t.ex. Ett sätt att försöka göra något åt dina egna besparingar är att fråga företagen där du har dina besparingar, fonder, försäkringar och din pension. Fråga om de har några alternativ som inte bidrar till den globala uppvärmningen eller ifrågasätt hur de jobbar med företag inom fossila bränslen t.ex. Så länge vi inte ifrågasätter och sätter tryck på de som förvaltar våra pengar så kommer omställningen att ske relativt långsamt. Men om vi alla frågar och ber om alternativ är sannolikheten att omställningen kommer gå snabbare. WWF har tips på frågor som du kan skickat till bolagen där du har dina investeringar på den här länken.

Börsens påverkan på klimatet

Det som egentligen fick mig att lyfta på ögonbrynen när det kommer till hur mycket våra sparpengar påverkar klimatet var när jag läste en rapport från Swedwatch.

Utsläpp koldioxid från olika börser och index.

I sammanställningen i ovan bild så har hänsyn tagits till alla företagens direkta utsläpp från sin verksamhet, samt utsläpp från inköpt el och värme. Sedan har ett genomsnitt räknats ut för olika börser eller index. Resultatet som visas i kolumnen längst till höger är hur många ton koldioxid en investering på 100 000 kr motsvarar.

Det är tydligt att det tyska indexet DAX är värst i sammanställningen och beror mycket på att det finns en hel del industri kopplat till fossila bränslen i Tyskland (även om det är på väg att minska). Sverige placerar sig bäst av de som var med i jämförelsen och det globala indexet MSCI World, som de flesta globalfonder följer, har ett utsläpp på knappt 3 ton koldioxid per 100 000kr investerat kapital.

När WWF rekommenderar att vi i Sverige totalt ska göra av med 1 ton per år när vi tittar på alla fem B:na för att nå målen i Parisavtalet så måste vi verkligen se över våra investeringar där ”endast” 100 000 kr i en globalfond gör att vi gjort av med tre gånger så mycket som vi har råd med.

FN:s globala mål

Som hjälp och inspiration för olika företag har FN tagit fram det som kallas för de 17 globala målen. De illustreras i nedan bild.

De globala målen antogs 2015 av alla FN:s medlemsländer som en del av Agenda 2030. Det är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin antagit. Med hållbar utveckling menas främst tre huvudområden: social, ekonomisk och miljömässig. Agenda 2030 har som mål att fram till 2030 utrota extrem fattigdom i världen, att minska ojämlikheter och till sist att lösa klimatkrisen.

Målen är ambitiösa men har också blivit symboler för hållbar utveckling. Det går att se målen i sociala sammanhang och även inom investeringar.

Alla målen är jätteviktiga och kan våra pengar bidra till något av dem så är det fantastiskt.

Hållbart och ansvarsfullt sparande

Kanske har du någon gång försökt ta reda på hur du kan spara hållbart och ansvarsfullt. Det är ganska enkelt att hitta information när man söker på internet om hållbara fonder t.ex., men det finns så oerhört mycket begrepp och förkortningar så det blir lätt lite rörigt. Jag tänkte kortfattat och pedagogiskt gå igenom hur hållbara investeringar och främst fonder fungerar och vilka saker du som investerare ska titta på.

Ett samlingsnamn för hållbara och ansvarsfulla investeringar som används både internationellt och i Sverige är förkortningen SRI. SRI står för Socially responsible investing. Det handlar om att investeraren tittar på olika faktorer kopplat till företags verksamhet för att bedöma hur hållbar den är. SRI är huvudbegreppet som används för att berätta att en investering eller fond använder något arbetssätt för att ta miljö- och samhällsansvar i sina investeringar.

Historiskt jobbade fonder som följde SRI endast genom att exkludera vissa bolag (det kallades ofta för etiska investeringar). Idag finns det tre huvudspår som investerare kan gå för att investera hållbart och följa SRI. En SRI-fond är en investering som på något vis implementerar investeringsmetoder som aktivt exkluderar bolag, inkluderar bolag eller som arbetar med att påverka bolagen i en mer hållbar riktning genom sitt ägande i företaget. En mer detaljerad beskrivning av de tre olika tillvägagångssätten är listade nedan:

1. Fonden väljer bort vissa bolag. Det kan t.ex. handla om att man väljer bort företag inom vissa branscher som vapen, tobak, alkohol, spel, fossila bränslen eller pornografi.

2. Fonden väljer in bolag utifrån specifika kriterier för miljö, sociala och/eller affärsetiska frågor. Analysen av bolagens arbete med hållbarhet blir avgörande om bolaget platsar i fonden. Vissa av fonderna kan i vissa fall ha ett speciellt hållbarhetstema som t.ex. vatten eller miljöteknik.

3. Fonden använder sitt ägarinflytande för att påverka bolag i hållbarhetsfrågor. Det kan t.ex. handla om att ställa krav på en mer miljövänlig produktion eller på bättre arbetsvillkor i fabrikerna.

Om punkt 1 tidigare varit den som varit mest dominant när vi tittar på hållbara investeringar så växer punkt 2 och 3 väldigt mycket just nu.

Ett sätt att söka efter fonder baserat på de tre olika arbetssätten går att göra på Hållbarhetsprofilen där du själv kan klicka i om du vill välja bort, välja in eller att fonden ska påverka företagen och sedan få fram ett resultat.

ESG

Ett arbetssätt att aktivt välja ut bolag som jobbar med hållbarhet är principen som förkortas ESG och står för environment, social och governance. Översatt till svenska handlar det om miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning. ESG-analys av företag används av fonder som jobbar enligt punkt 2 som beskrevs i avsnittet om SRI, alltså att aktivt välja in bolag i fonden. Fonden vill alltså baserat på en ESG analys hitta företag som är duktiga på ESG-arbete. Exempel som fonderna tittar på är:

E = miljömässig hänsyn: energiförbrukning, föroreningar, klimatpåverkan, avfallsproduktion, användning av vatten, biologisk mångfald med mera.
S = social hänsyn: mänskliga rättigheter, barnarbete, hälsa och säkerhet för anställda, djurrätt, jämställdhet med mera.
G = bolagsstyrningsmässig hänsyn: kvalité på ledningen, löner till chefer, transparens, policys, styrelsestruktur med mera.

UNPRI, FN:s principer för hållbara investeringar

I Sverige har påverkansarbetet från fondbolagen och bankerna ökat mycket tack vare lanseringen av FN:s regelverk PRI. PRI står för principles for responsible investments. Regelverket introducerades 2006 efter ett initiativ från dåvarande generalsekreterare Kofi Annan. Tillsammans med ett 70-tal experter på området skrevs principerna samman. PRI fungerar som SRI-praxis i Sverige eftersom det inte finns några rättsliga ramverk som reglerar området idag. Det är sex principer och de har stark koppling till ESG arbetssättet och är listade nedan.

Använda miljö-, sociala- och ägarstyrningsaspekter i investeringsanalyser och beslutsprocesser.
Vara aktiva ägare och använda ESG-metoder i ägarpolicys och processer.
Eftersträva transparent och öppen redovisning av ESG-frågor från företagen som ägs.
Förespråka att PRI accepteras och implementeras av fler i investeringsbranschen.
Arbeta tillsammans för att förbättra effektiviteten i hur PRI implementeras.
Varje år rapportera kring arbetet om hur implementeringen av PRI fortskrider.

Antalet finansinstitut som ansluter sig till UNPRI ökar för varje år samt mängden kapital som förvaltas enligt principerna. Principerna är självfallet globala och gäller inte bara svenska finansinstitut.

Impact investing

På svenska kallas impact investing för påverkanssparande. I grunden handlar det om en investering som inte fungerar som investeringar traditionellt fungerat. Tidigare (och till viss del fortfarande) har fokus i affärsvärlden främst varit att göra vinst och ge detta till aktieägarna. Hänsyn har inte tagits så mycket till hållbara frågeställningar som miljö, mänskliga rättigheter, biologisk mångfald med mera.

Dock kommer det mer och mer att företag fokuserar på det som går i linje med FN:s globala mål. De företag som gör det producerar inte bara en vinst till sina aktieägare utan tar även hänsyn till sin omgivning. Det blir ett hållbart företagande.

Impact investing är de företagen som tar hållbart företagande till sin spets. Det är företag som erbjuder en investering som inte bara ger dig avkastning utan också bidrar till en bättre värld. Det kan handla om finansiering av solceller där människor kommer få tillgång till ren el samtidigt som det är bra för klimatet. Till sist så får du avkastning på pengarna som du investerat. Det är egentligen fyra vinnare; du, lokalbefolkningen, klimatet/miljön och företaget. Jämför detta med traditionellt företagande där det kanske finns två vinnare (du och företaget) och eventuellt några förlorare (klimatet, miljön, lokalbefolkningen etc.).

Ibland kan det låta för bra för att vara sant eftersom vi är vana att det inte går att göra skillnad med våra sparpengar. Vanligtvis så har välgörenhet, som att skänka pengar eller ha fadderbarn, varit de sätten som vi kunnat hjälpa de som har det svårt i livet. Men med impact investing uppstår möjligheter där både människor och klimat hjälps samtidigt som du som investerare får avkastning på din investering.

Det ska sägas att impact investing är ett relativt nytt fenomen och det finns inte så många alternativ som det finns fonder att välja mellan t.ex. Men högst sannolikt kommer den här typen av företag och investeringar att öka i framtiden eftersom de gynnar många samtidigt. Det är definitivt ett sätt att kunna flytta pengar från börser som påverkar klimatet negativt till att investera pengarna i saker som minskar påverkan på klimatet.

De företag som jobbar med impact investing som jag känner till och har skrivit om på bloggen är Better Globe och TRINE.

Märkning av fonder

För att hjälpa oss investerare så finns det olika märkningar av fonder som ska göra det lättare att se vilka som investerar hållbart.

Morningsstars glober

Morningstar har ett system där fonder kan få mellan en och fem jordglober, där fem glober är bäst. Utvärderingen utgår ifrån ESG-analyser av fondens innehav (ESG analysen görs av företaget sustainalytics). De 10% bästa fonderna inom en kategori får 5 jordglobar.

Utgångspunkten till analysen är data om de enskilda börsföretagen som finns i en fond. All data samlas in och sammanställs av Sustainalytics som är en av världen främsta specialister på att granska just ESG. De har över 100 analytiker som täcker mer än 4500 börsföretag globalt. För att en fond ska få ett betyg överhuvudtaget krävs att minst 50% av fondens innehav täcks av Sustainalytics utvärderingar. Av den anledningen kan det finnas fonder som inte får något betyg.

Det ska dock påpekas att även fonder som jobbar inom kategorin ”fossila bränslen” kan få fem jordglober. Så det är ett relativt mått för att se vilka fonder som är bäst inom en specifik kategori.

Morningstars CO₂-risk

Sedan hösten 2018 har Morningstar ett kompletterande verktyg för att analysera hållbarheten hos fonder. En fonds CO₂-riskvärde summeras som ett värde mellan 0-100 där ett lågt värde är bättre. Ett företags koldioxidrisk är Sustainalytics utvärdering av i vilken grad ett företags verksamhet och produkter är anpassade till en övergång till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp.

Sustainalytics tittar också på företagens exponering mot fossila bränslen. Så fonden kan få ett värde mellan 0-100% baserat på hur stor andel av innehaven som har exponering mot fossila bränslen (kol, olja, gas och elproduktion baserat på kol, olja, gas).

En fond kan få benämningen ”Låg CO₂ risk” om det genomsnittliga CO₂-riskvärdet varit under 10 de senaste 12 månaderna plus att genomsnittlig exponering mot fossila bränslen måste vara under 7%.

Per den 2:a Maj 2018 så var det 638 av de 3000 aktiefonder som säljs i Sverige som klarade kraven för att benämnas ”Låg CO₂ risk”.

Hur många jordglober och om det är en låg CO₂-risk fond finns att se i Morningstars fonddatablad. Vissa banker (där du köper dina fonder) har även anpassat sin fondsökning så att du kan se och jämföra jordglober och/eller CO₂-risk när du söker efter fonder.

Svanen-märkning av fonder

Svanenmärkning av fonder har funnit sedan 2017. När jag läser om de kriterier som Svanen har på en fond som ska bli Svanenmärkt påminner det en hel del om generella SRI kriterier blandat med ESG. Dock tillkommer även lite högre krav på rapportering och transparens. Nedan är kraven:

Fonden måste helt avstå från investeringar i vissa branscher och företag som är särskilt problematiska.
Fonden ska föra en ordentlig hållbarhetsanalys av tänkbara placeringar och prioritera de bättre företagen.
Fonden ska tala om vilka aktier och obligation m.m. som finns i fonden och årligen rapportera vad fonden gjort för hållbarhetsarbete.
Svanen stimulerar fonden till ett aktivt ägande och driver ett påverkansarbete i portföljen.

Det är bara svenska fondbolags fonder som utvärderas och när det här skrivs finns endast 17 aktiefonder som är Svanenmärkta.

Climetrics

Climetrics är en sida som betygsätter internationella fonder utifrån deras eget ”lövsystem” där en fond kan få mellan 1-5 löv (5 är bäst). Det påminner lite om det system som morningstar har med sina glober men här har climetrics utvecklat en egen analysmodell.

Fokus i Climetrics analys är klimat-relaterade risker och möjligheter beroende på företagstyp. De som presterar bättre än genomsnittet, alltså de som får 4 eller 5 löv kan sägas:

Vara mer kol-effektiva.
Vara mer transparenta och redovisar sina klimatrelaterade risker och möjligheter publikt.
Vara mer troliga att använda nyckelteknologier som kan påverka energiövergången till hållbara energikällor positivt.

Kort sammanfattning om hållbara investeringar

Våra investeringar påverkar klimatet och det finns olika sätt att försöka minska den här påverkan. Flera olika principer för hållbart sparande finns, så som SRI, PRI och ESG och fler och fler fonder och finansinstitut väljer att följa dessa riktlinjer. För att vi som småsparare ska kunna välja de fonder som gör mest inom hållbarhetsfrågorna så kan vi använda oss av de olika fondmärkningarna som tagits fram av t.ex. Morningstar.

Tittar vi utanför börsen och fondvärlden finns det även möjligheter att investera våra pengar i företag som jobbar enligt impact investing där våra pengar oftast hjälper klimat, miljö och lokalbefolkning samtidigt som vi får avkastning på pengarna.

Är du osäker på hur dina investeringar påverkar klimatet och om dina innehav är hållbara. Fråga din bank, pensionsinstitut etc och våga ställa de jobbiga frågorna om företagen/fonderna jobbar utefter PRI eller ESG t.ex. Ju mer vi privatpersoner frågar och ställer krav ju snabbare kommer en omställning ske vilket hjälper vår planet.